Uppgift
Tätheten av glasprover mäts med användning av sänkflödesmetoden som utvecklats av M. A. Knight. Det betyder att var och en av de 6 testburkarna är fylld med 2 glasprover och 1 ytterligare referensprov. Testburkarna är fyllda med en testvätska bestående av en blandning av brom naftalen eller tetrabromoetan. Denna vätska upphettas indirekt i ett vattenbad med destillerat vatten. Testvätskan måste vara större än densiteten hos glaskroppen när mätprocessen börjar. Detta får glaset att flyta på ytan. När mätprocessen börjar, ökar badtemperaturen långsamt samtidigt som temperaturen ökar på testvätskan. Dess densitet minskar när temperaturen stiger. Resultatet är att glasproverna sjunker snabbt eller långsamt, beroende på sin egen densitet. Efter en viss tid passerar glaskropparna genom en ljusport som automatiskt känner igen om det testade objektet är referensprovet eller glasprovet. Tätheten hos glasproverna beräknas och visas beroende på de olika temperaturerna när de passerar genom ljusporten såväl som de associerade tiderna.